Analys: dyrt för Sverige att missa EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka del av underskottet – men kostar

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom den så kallade ETS-flexibiliteten.

Enligt IVL uppskattas kostnaden/förlorade intäkten för att använda dessa utsläppsrätter till cirka 5–8 miljarder kronor, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter möjlig ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan skapa en ränta-på-ränta-effekt vid upprepade missar.

Möjliga sanktioner vid missade åtaganden

Utöver kostnaderna ovan kan det också tillkomma ekonomiska sanktioner. Enligt IVL kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Rapporten bakom analysen

Analysen bygger på rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.