Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt ny rapport

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning. Rapporten, som publicerades den 20 april 2026, visar bland annat att skräp i stadsmiljö har minskat över tid – men också att nikotinskräp fortfarande dominerar. För invånare i Mellerud och övriga landet ger rapporten en bild av vilka typer av skräp som är vanligast och var problemen är som störst.

73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 procent av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger endast en av tio att de själva har skräpat ner. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsmiljön blir renare – 30 procents minskning sedan 2023

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 procent mellan 2023 och 2025. Flera plastprodukter minskar tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna utgör nikotinprodukter den största delen av skräpet i stadsmiljö:

• Fimpar: 46 procent av allt skräp (2025)
• Snus: 23 procent av allt skräp (2025)
• Totalt nikotinskräp (inkl. snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 procent

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

”Över tusen skräp” på en kilometer

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent räknat om resultaten från den nationella skräpmätningen. På en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana anges man passera över 1 000 skräpföremål. I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar i förbrukning – men blir ändå skräp

Rapporten anger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter en ökning 2022–2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026. Enligt Håll Sverige Rent känner få till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 visar dessutom inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – västkusten sticker ut

Mätningarna av strandskräp visar stora regionala skillnader:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt rapporten är 99 procent plast och mycket kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här hittas enligt rapporten mer skräp kopplat till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö var snus den vanligaste skräpkategorin och stod för 25 procent av det skräp som hittades under 2025.